AktuelltSkapad av Helge söndag, april 18 2010 13:36:19
Foto: Rolle Björkman.
Denna vår har 4 rådjur dagligen besökt Långbro Gård för att äta av krokus! Det är en familjegrupp på två vuxna djur och två årsgamla ungdjur som uppehåller sig i Långbrogårdsparken och i herrgårdens trädgård. Fotot visar de två årsgamla bockarna som stångas och leker mitt i trädgården ett par meter från huset.
Ätskadorna på krokusfälten har blivit omfattande och stora delar av ängarna saknar nu blommor. Till råddjurens aptit skall läggas 4 fältharar som också de massäter av krokusen. Tyvärr har vi fått ut blodmjöl för sent för att rädda blomningen helt.
I ett försök att se skillnaden mellan skyddade ytor och öppna ytor har ett nät satts upp runt några kvadratmeter krokusäng där i vart fall inte hararna kommer åt att äta blommor.
Kommunens viltvårdare har informerats om läget.
AktuelltSkapad av Helge fredag, september 18 2009 17:42:46
Arkeologen John Wadensjö med en kollega båda från Stockholms Stadsmuseum undersöker här den husgrund som hittats i samband med att fjärrvärme dragits fram till herrgården under hösten . Ett schakt har grävts från Långbrovägen upp genom mittallén för att sedan löpa till höger mot pannrummet i flygelns källare. Strax nedom rundeln påträffades en ansamling stora stenbumlingar vilket direkt indikerade att man stött på rester från en äldre byggnad. Kontakt togs därför med stadsmuseets arkeologer som gjorde en flygande utryckning! Vi visste sedan tidigare att jorden runt herrgården är rik på fynd från 16- och 1700-talet och denna gång var fyndmaterialet ännu rikare.
Stensamlingen i schaktet visade sig utgöra en äldre husgrund med ett överliggande trägolv. Husets placering på själva tomten visar att byggnaden följer helt andra placeringsideal än den mittaxel som nu råder på Långbro Gård. Detta talar för att huset tillhör en tidigare byggnadshistoria. Man kan enligt arkeologerna säga att huskroppen med ganska stor säkerhet tillkommit före 1615. Avsaknad av bl.a kritpipor i fyndmaterialet runt grunden ger denna information.
Stadsmuseet har också samlat in prov från golvvirket för att om så behövs kunna göra ett Kol 14 test på materialet. Kostnaden för ett prov är hög och det blir upp till länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet att ta ställning till om detta skall göras eller ej. Detta görs utifrån den rapport som stadsmuseets arkeologer sammanställer om fyndet. Blir klassningen fornlämning blir det alltså ett runskrfts "R" på kartan mitt för dagens huvudbyggnad.
Fyndet av den äldre huskroppen kan vara resterna från 1400-talets gårdsanläggning men det återstår att undersöka. Vi väntar med spänning på arkeologernas rapport.
Det rika fyndmaterialet är av mindre intresse för stadsmuseet pga stadens rikedom på liknande fynd och så har det mesta hittats i redan uppgrävda massor utan möjlighet till platsbestämning vilket ju är viktigt för en arkeologisk utgrävning.
Byggnadshistoriskt kan ju materialet förståss vara av stort värde då vi utifrån fynden får en inblick i den gamla herrgårdens standard och byggnadsstil.
Så några bilder med fynd från de uppgrävda fjärrvärmeschakten på Långbro Gård. Ett tydligt kulturlager innehåller mängder med "byggnadsavfall" från den på 1680-talet nerbrunna sätesgården.
Här ser vi de intressanta fynden av kakelugnsrester i grönglaserat kakel
som hittats i schaktet. Fynden har formmässigt mycket gemensamt med den
barockkakelugn som finns i Apoteket på Skansen!
De tre rundande kakelbitarna i mitten på bilden är resterna av en
"spiralvriden kolonett" av det slag som kan ses på Skansens barocka
ugn. För bild - kika på denna länk från länsmuseet:
http://www2.ablm.se/byggnadsvard/kakelugn.cfm?in_idnr=173
Vad berättar fynden?
Kan man utifrån kaklets form, relieftryck, godsets färg och
sammansättning säga någonting om just denna äldre kakelugns ursprung och ålder?
Är den importerad?
Keramikbitarna med relieftryck och två tydliga hål har inte kunnat katalogiserats av Stockholms stadsmuseum. Andra experter på äldre byggnadsvård tror att det kan röra sig om golv eller väggfriser sk. Astrak, en rikt utsmyckad, glaserad eller målad fris som kunde sitta som vägglist eller golvfris.
Har stadsmuseet någon matris som passar in på växtreliefen från de
två bitarna med hål?
Bild 2 & 3.
Keramikskärvor med glaserad dekor och tryckt utvändig dekor.
Den tryckta dekoren i själva lergodset syns på där två av bitarna längst ut till
höger.
Bild 3. Närbild på det tryckta utvändiga mönstret.
Några axplock från adelns lustfyllda liv på Långbro Gård.
Ostronskal som hittats i schaktet och två delar till en kritpipa. Det vi ser här är bara fragment av skaftet samt bottenklacken med en läsbar stämpel. På den minsta biten kan man tydligt se en märkning "N 3"! Sveriges främste expert på kritpipor, Arne Åkerhagen har kikat närmare på fyndet och har nu lyckats åldersbestämma fragmentet. Pipan är tillverkad i Stockholm av Olof Forsbergs verkstad mellan 1739 - 1759. Efter att det här fotot togs har ytterligare fynd kommit fram, bl.a ett nästan intakt piphuvud. Åkerhagen har inte kunnat exakt tyda härkomsten men det skulle kunna vara en polsk kritpipa.
Det fanns gått om fönsterglas i jordmassorna. Flera glasbitar ser ut att ha varit folierat. Kan det vara spegelglas? Ett pärlemoskimrade skikt ramlar av vissa glasskärvor och just detta kan ha sitt ursprung i en form av glassjuka. Andra glasbitar har som
en tunn folie blank metall på glaset. Kan det vara spegelglas med kvicksilver?
Glasskärvorna i vitt och gröntonat glas ser ut att komma från mer bearbetade små flaskor av olika slag. Kanske för livsmedel eller parfym? Vi har också hittat bitar av grönt och brunfärgat kraftigare flask- eller buteljglas.
Det vackert formade fönsterbeslaget i plåt är av 1700-talstyp och det sitter brända trärester kvar under beslaget!
Kokkärl från 1600-talet.
De ihåliga runda pipformade tutarna på bilden nedan är handtag till kokkärl av 1600-tals typ som vi hittat uppslängda i jordmassorna längs med schaktet. Det bäst bevarade handtaget sitter fortfarande fast på en bit av själva kokkärlet med tydlig fin svart glasyr från grytans insida. Här har diverse delikatesser förmodligen puttrat i det gamla herrgårdsköket.
Genom att göra handtagen ihåliga isolerades dessa bättre och risken att bränna sig på grytan minskade. Detta var viktigt då den här kastrulltypen i lergods med tre fötter ställdes direkt i den öppna eldstaden. Den lilla biten längst ner på fotot är just en av tre fötter från grytan. Foten är förmodligen inte i sin fulla längd. Hur en hel gryta sett ut visas på nästa bild som lånats från en webbsida där man kan läsa mer om bruksföremål i lergods.
AktuelltSkapad av Helge onsdag, juni 10 2009 12:46:28Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken har under en längre tid försökt samla på sig information om hur det kan ha sett ut med staket, häckar och grindar kring fastigheten Långbro Gård genom tiden.
Frågan om staket har aktualiserats ett flertal gånger under senare år inte minst efter ett ökat slitage i själva parken som också i allt högre grad spiller över på själva tomtmarken. Staketfrågan har också kommit upp i samband med Älvsjös nya parkplan där det finns uttalade ambitioner att bättre skydda och vårda de kulturhistoriskt mest värdefulla delarna av själva parken. (läs resterna av engelska parken och den gamla fruktträdgården). Som en del i detta föreslås ett antikvariskt riktigt staket som inramar själva fruktträdgården längs med Långbrovägen.
Antikvarisk dokumentation av staket och grindar på Långbro Gård, Älvsjö, Brännkyrka socken.
Långbro Gård som vi ser den idag har anlagts under barockens stilepok. Gården hade till en början förmodligen en stramare inramning av alléer och häckar. Från litteraturen vet vi att det fanns en lång hamlad mittallé som i sin början nere vid landsvägen kantades av två små paviljonger. En av mittallens större hamlade askar förstördes svårt i en storm och avverkades. Stubben gav möjlighet till en räkning av trädets årsringar. Vi kunde konstatera att trädet var 240 - 250 år gammalt!
Framför herrgården fanns till mitten på 1960-talet en stensatt spegeldamm.
Historiskt sett behövde inte adelns herresäten något staket. Klassamhällets osynliga gränser räckte gott för att hålla obehöriga på avstånd ända in i modern tid. Landskapet närmast herrgården har till stora delar varit uppodlat och/eller använts som betesmark. Detta har naturligtvis krävt staket eller gärdsgårdar för att hålla boskapen borta från tomtmarkens grönsaker och fruktträd. Mot slutet av 1800-talet var djurhållningen stor på Långbro Gård.
Vi har intervjuat ett antal personer med anknytning till fastigheten samt gått igenom litteratur, foton och tillgängligt arkivmaterial. Vi har också besökt Bo Gård i Nacka för att på ort och ställe fotografera fastighetens trästaket och grindar eftersom vi här får en bra bild av hur det kan se ut.
Vad fanns kvar på 1900-talet?
Källor:
1. Lennart Qvarnström, född1942 och boende på Långbro Gård med familjen till 1959. Fadern var anställd skogvaktare hos Stockholm stad. Lennart arbetar idag för Stockholm Vatten, Projekt Bornsjön.
2. Jörgen Kristersson, född 1942, uppväxt och fortfarande boende på Långbro Gård. Fadern var trädgårds- och vaktmästare på fastigheten mellan 1949 - 1975.
Samstämmiga uppgifter finns om att fastigheten under deras uppväxttid hade en stor smidd tvådelad järngrind vid uppfarten från Långbrovägen. Grinden var hög och hängde på två stora grindstolpar i trä med avslutande stor svarvad knopp. Man uppskattar höjden på stolparna till ca 1.90. Om grindarna haft något staket på ömse sidor längs Långbrovägen minns inte Qvarnström och Kristersson. Att så var fallet har vi nu kunnat dokumentera med hjälp av fotografier från Brännkyrka Hembygdsförening! Längre ner på sidan finns två bilder som tydligt visar grindarna vid uppfarten och det spjälstaket som löper längs nuvarande Långbrovägen. Se nedan.
Men andra staketrester minns man från flera olika platser runt den nuvarande tomten. Dels fanns ett staket av enklare typ vid en av ladugårdslängorna strax söder om huvudbyggnaden. Detta staket fortsatte sedan längs hela baksidan av tomten och skilde denna från betesmarken - hästhagen bakom Långbro Gård. Fortfarande kan man se kvarvarande järnstag för de kraftigare staketstolpar som höll uppe staketet längs tomtens baksida, längs med nuv. syrenhäcken. Vi kan förevisa dessa stag.
Kristersson minns också ett enklare staket med spjälor vilket han också ritat av ur minnet. Spegeldammen där man åkte skridskor som barn var tidigt omgärdad av ett speciellt staket. Detta har förmodligen tillkommit i samband med exploateringen och förtätningen av småhus i området.
3. Fd. kulturminster Bengt Göransson. Uppväxt i en av de äldre villorna på Långbrovägen ett par hundra meter från herrgården. Bo och Britt Larsson, tredje generationens Älvsjöbor och bekanta med Bengt Göransson har pratat med Göransson om saken. Göransson har inget minne av något staket runt Långbro från sin barndom bara stora välskötta häckar. Grindarna vid uppfarten minns även han. På andra sidan Långbrovägen började en inhägnad kohage som gick ända ner till Johan Skyttes väg.
4. Ingvar och Mary Thorén, Myrvägen 38, Älvsjö. (nu avlidna)Mary var dotter till trädgårdsmästaren på Långbro gård och växte upp i trädgårdsmästarvillan vid Långbrovägen. Mary och hennes make Ingvar har medverkat i dokumentationen om de tidigare gårdsdammarnas stora bestånd av grodor och paddor. Ingvar har i åtskilliga teckningar återgett miljöerna kring Långbro Gård med dess uthus och ladugårdar, staket och vägar. Kopior på detta material kan skickas till den som så begär.
5. Carl-Uno Manros, Las Vegas, USA. Manros är son till Elna Manros som arbetade som hushållerska på Långbro Gård fram till 1945. Carl-Uno har minnesbilder av den stora grinden och de klippta syrenhäckar som växte längs med grusplanens östra sida.
6. "Prästgårdsminnen från Vagnhärad och Brännkyrka", Lars Gabriel Andersson, Nordiska Museet 1957. Skriftserien "Svenskt Liv och Arbete nr. 21."Boken innehåller mycket värdefull information om odlingslandskapet och beskrivning av själva herrgården.
Kommentar: 6 personer minns den stora grinden vid uppfarten till gården. Tack vare fotobeviset nedan vet vi nu att grindarna inte hängt ensam i två grindstolpar utan att haft staket på varje sida. Det fanns gott om boskap på gården och dessa måste naturligtvis hållas utanför trädgården, fruktträdgården och kökslanden. Detta gjordes med staket!
Fotokällor:
1.En bild med en delförstoring ur Brännkyrka Hembygdsförenings bildarkiv från 1933. På bilden syns framförallt grindarna vid allens början.
På detaljbilden kan vi också se att grindarna omges av ett spjälstaket på bägge sidor.
Tre bilder från Bo Gård i Nacka. Här ser vi ett bra exempel på ett staket med vackra grindstolpar som kan utgöra en förebild för ett framtida staket kring Långbro Gård och fruktträdgården vid Långbrovägen.
En historisk trädgårdSkapad av Helge måndag, april 20 2009 15:53:03
Intressanta fynd ur trädgårdsjorden! Spåren av människor är naturligtvis många på en plats som Långbro Gård där det har bott människor sedan 1400-talet. Bilden ovan visar några fynd från Långbro Gårds trädgårdsjord. Den rödaktiga keramiken är ett handtag till en gryta från 1600-talets kök och den gröna flaskhalsen med pålagd glastråd är av 1700-talstyp! Det ofärgade glaset är däremot mer svårbestämt. Den vita biten med präglad dekor kommer från en kritpipa av svenskt ursprung från mitten av 1700-talet.
AktuelltSkapad av Helge måndag, april 20 2009 12:56:49Den 16/4 bildades Älvsjö Miljöråd. Tanken är att rådet skall samordna de olika föreningarnas miljöarbete och kunna uttala sig gemensamt i viktiga naturvårds- och miljöfrågor. Detta ger större tyngd och våra argument kan inte viftas bort så lätt. Med vid starten var Brännkyrka Hembygdsförening, Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken, Grönområdesgruppen i Stockholms Naturskyddsförening, Herrängens villaförening och Långsjö fastighetsägarförening. Rådet kommer att utökas med representanter från fler intresserade föreningar.
Miljörådet kommer att ställa krav på årliga föredragningar av stadsdelens ansvariga om aktuella miljöfrågor i Älvsjö. Det kan gälla exploateringar och förtätningar samt givna byggnadslov i stadsdelen. Det kan gälla röjningar i parker och våra tätortsnära mycket skyddsvärda skogar. En lång lista med problemområden upprättades också. Här framstår spårvägens planerade dragning genom Älvsjöskogen med hotad villabebyggelse som en av de viktigaste frågorna. En annan viktig sak är den tilltagande trafiken på Älvsjövägen och bullret som drabbar stora delar av stadsdelen.
AktuelltSkapad av Webmaster torsdag, januari 15 2009 11:54:02Utfordringssäsongen närmar sig nu slutet. Även i år har fågelbordets gäster räknats in i den stora undersökning som Sveriges Ornitologiska Förening genomför varje år. Räkningen är nationell och har nu hållit på under så många år att man tydligt kan se variationer och tendenser i fåglarnas antal. För Långbros del har antalet individer minskat tydligt jämfört med tidigare år. Den största minskningen har skett med steglits och grönfink men även mesarna, talgoxe och blåmes har backat i antal. Den som vill veta mer om vinterfågelräkningen och hur det har gått kan kika in på SOF:s hemsida. Kampanjen Vinterfåglar Inpå Knuten.
Länk till SOF
Hur står det till med Långbros och Älvsjös Kattugglor?
Har du häckande kattuggla eller ropande ugglor i dina kvarter? Hör i så fall av dig till Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken som nu planerar att genomföra en inventering av stadsdelens kattugglebestånd. Det är viktig eftersom det förekommer uppgifter om att kattugglan minskat kraftigt i söderort. Hör gärna av dig om du har både gammal och ny information om kattugglan.
Lyssna på kattugglan!
Kattugglan häckade i Långbrogårdsparken fram till slutet på 1960-talet! Genom en av Långbro Gårds hyresgäster (nu avlidna Vera Backman) vet vi att det tidigare häckade kattuggla vid herrgården. Tyvärr försvann ugglorna i samband med att man la igen den gamla spegeldammen framför herrgården och det är möjligt att detta försämrade möjligheten för ugglorna att hitta mat. Det finns fortfarande gott om boträd i parkens gamla ihåliga askar men miljön tycks vara utarmad på bytesdjur för någon ny stationär kattuggla har tyvärr inte dykt upp. Två nya uggleholkar har satts upp i parken under 2007 utan resultat.
AktuelltSkapad av Webmaster fredag, september 26 2008 05:34:50
Har Långbros askar drabbats av den fruktade sjukdomen askskottssjukan?
Frågan ställs av den duktiga arborist som nu för tredje året genomfört trädvård på Långbro Gård. I samband med beskärning och genomgång av gårdens hängaskar kunde Paul Bernard observera en tilltagande risighet och döda grenar i trädens kronor. Många träd har också svampangrepp vid roten. Kontakt togs direkt med Skogsstyrelsens experter och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Ulltuna.
Nästan samtliga beskurna "hamlade" askar visade under hösten tecken på sjukdom. Bladen skrumpnade in helt gröna och vissnade på någon vecka. Bladfällningen har alltså inget att göra med nattfrost eller någon längre period med kyla. Närmare undersökningar väntar men ett lugnande svar kan redan ges när det gäller de hamlade askarnas tidiga lövfällning. Det är inte den fruktade askskottssjukan utan herrgårdens träd har drabbats av askbladmögel! Detta syns på bladens undersida som en tunn ljus hinna. Man ser också små svarta prickar spridda över bladets yta. Bladmöglet hotar inte trädens livskraft. Värre är det med askskottsjukan som oftast leder till att trädet dör inom några år. Långbros hängaskar måste nu stå under ordentlig uppsikt.
En historisk trädgårdSkapad av Webmaster torsdag, juni 26 2008 13:28:25
